Musik, poesi, teater, filosofi
På grund av renoveringen av Villa Aino Ackté, kommer vår kulturserie år 2012 att flyttas till Villa Tomtebo. Denna idylliska villa finns i Mejlans, bredvid bron till Fölisön på en stor trädgårdstomt. Addressen är Ekuddsvägen 1.
Välkommen att uppleva salongkulturens tjusning!
Vår biljettreservationsadress är densamma:
liput@ainoacktenhuvila.fi
Det nya programmet kan hittas i menyn till vänster.
Artiklar
Herman Karlssons artikel ” Fullt upp på Aino Acktés villa / Hbl 28.8.2010
Mats Liljeroos artikel "Kultur in stämningsfull Villamiljö" / Hbl 6.8.2011.
Postadress:
Aino Acktén huvilan ystävät ry.
Flottistgatan 1 C 24
00160 Helsingfors
Kulturevenemang:
Artistisk direktör Suvi Olavinen
p. 045-8738008
suvi.olavinen@ainoacktenhuvila.fi
Verksamhetsdirektör Sten Maury
p. 044-9279892
sten.maury@ainoacktenhuvila.fi
AINO ACKTÉS VILLA
Kulturaktivitet i Aino Acktés villa
Aino Acktés villas vänner rf är en allmännyttig kulturförening utan strävan efter vinst, och den arrangerar högklassiga kulturevenemang i sångerskan Aino Acktés vacker, kulturhistoriskt värdefull och fin-akustisk villa mellan maj och oktober, på 3-4 dagar i en vecka. Villans artistisk direktör är dans- och recitationartisten Suvi Olavinen och kulturaktivitetens väktare är fru Eeva Ahtisaari.
Kulturserien innehåller klassisk och lätt musik, kammarmusik, lied, fado, jazz, flamenco och folkmusik, därtill poesi, rumteater, barnkultur och filosofi. I villans konsertgalleri finns det en växlande bildkonstutställning.
Villan och omringande parkens maritim härlighet, samt konsertsalens fin akustik skapar idealiska förutsättningar för att vårda den äkta salongkulturen i huvudstadsregionen. Många berömda Finlands kulturlivs föregångare har tillsammans musicerat, spelat, filosoferat och jubilerat i villan, när sångerskan Aino Ackté där värdinna var i 1904 – 1944.
Biljettförsäljning
Biljetter säljs vid dörren en timme innan föreställningen börjar, om inte annat nämns i programinformationen.
Biljettreservationer:
Biljetter kan reserveras på förhand i liput@ainoacktenhuvila.fi.
E-mailreservations för konserten på samma kväll måste göras före kl 14.
Biljettreservationsbetalningen är 2 € / biljett.
Reserverade biljetter måste lösas senast 30 minuter före konserten.
Presentation av villan
Den trävilla i två våningar som kommerserådet Henrik Borgström lät bygga, och som stod färdig 1877, var i över 40 år den världsberömda sopranens Aino Acktés sommarboning. Villan ägs i dag av Helsingfors stad, som åren 1986–88 lät restaurera den i ursprungligt skick.
Villan är öppen onsdagar kl. 17–19 i maj-oktober. Villan är stängd under vinterhalvåret, från november till slutet av april.
Villan uthyrs från maj till slutet av oktober för mindre konserter och kulturella evenemang, möten, seminarier och privata tillställningar.
Aino Acktés villas historia
Borgaren Per Jönsson från Borgå fick lägenheten Turholm i Degerö som kronogods av Gustav Vasa år 1558. Turholm ändrades år 1687 till kaptenshemman. Det gamla ”Kaptenssätet” som byggdes under slutet av 1600-talet var vid sin tid en av de första byggnaderna i Finland med glasfönster. Byggnaden revs troligtvis först i början av 1900-talet. Turholm herrgård, som brann på 1950-talet, var sannolikt den nya huvudbyggnaden som byggts av överstelöjtnant Adolf Fredrik Virgin år 1795. År 1838 flyttade kommerserådet Henrik Borgström dit, först som kronoarrendator och senare som herrgårdens ägare. Han har mer än andra påverkat Turholms landskap och karaktär. Henrik Borgström tillbringade somrarna i Turholm tillsammans med sin familj från år 1838.
Kommerserådet Henrik Borgström (1799-1883) var på sin tid en inflytelserik person både i näringslivet och kulturlivet. Han grundade bland annat en tobaksfabrik år 1834 i hörnet av Sjötullsgatan och Norra kajen, där byggnaderna står ännu i dag. Han var en konst- och kulturmecenat och hans hem såväl i staden som i Turholm är viktiga samlingsplatser för huvudstadens författare och konstnärer. Borgström var också J.V. Snellmans vän och mecenat. Han verkade i Finska Konstföreningen och var ordförande för konstnärsgillet. Det var tack vare honom som Brunnsparken anlades på 1830-talet. Han lät anlägga en park på Djurgårdens arrendemarker som han donerade till staden år 1877. Henrik och Carolina Borgström hade 11 barn. Till tre av dem lät Borgström bygga villor i närheten av huvudbyggnaden på Turholm herrgård. De ritades av Borgströms svärson Theodor Decker. En av byggnaderna, Leonards villa, revs på 1960-talet på beslut av staden. Adele Deckers villa är privatägd. Villan som år 1877 färdigställdes åt den tredje av Borgströms döttrar, Emelie af Lindfors, blev år 1904 sommarhem åt den världsberömda sångerskan Aino Ackté.
Aino Acktés villa överfördes år 1929 i Helsingfors stads ägo, men hon fortsatte att bo där fram till sin död år 1944. Efter det var villan praktiskt taget oanvänd. I slutet av 1970-talet väcktes planer på att placera Helsingfors sommarteater i Turholm. Det ledde till stora protester bland invånarna i Degerö. En byggnadshistorisk undersökning som gjordes i anslutning till byggnadsplanerna visade att Aino Acktés villa var ett värdefullt skyddsobjekt. Invånarna i Degerö föreslog att villan skulle restaureras och användas för kulturella aktiviteter.
Den slutliga påstöten för att restaurera villan gjordes av tre degeröbor då de på Aino-dagen våren 1985 överlät en motion om att villan skulle restaureras för att användas för kammarmusik. År 1986 beslöt staden att renovera villan. Reparations- och konserveringsarbetena slutfördes i december 1987. I början av år 1988 överläts villan till Helsingfors kulturcentral.
Turholmsparken
Turholm befinner sig i norra delen av Degerö på Turholms klippiga strand. Lägenhetens historia sträcker sig så långt tillbaka som till 1500-talet. Huvudbyggnaden som byggdes på 1700-talet förstördes i en eldsvåda år 1958 och av de byggnader som byggdes i slutet av 1800-talet finns endast Aino Acktés och Deckers villor kvar. Turholm sträcker sig som ett band längs stranden ut på två uddar. På den västra udden finns skog medan en stor landskapspark hade anlagts på den östra udden på 1800-talet. I parken finns det rikligt med värdefulla träd, bland annat fina ekar, tjockbarkade björkar, den omfångsrikaste klibbalen som uppmätts i Finland, skogslind och parklind.
Längs stranden löper en gångstig med utsiktsplatser. På den östliga udden fanns det en stor nyttoträdgård, där man ännu kan se en ärtbuske och en syrenberså, samt bärbuskar.
Parken är till sin totalareal 46 ha, varav landskapsparkens andel är ungefär hälften.
Stadsplanen för parkområdet fastställdes år 1999 och där har området antecknats som kulturhistoriskt, trädgårdsarkitektoniskt och landskapsmässigt värdefullt och skall bevaras. Det skall delvis också användas som närområde för rekreation.
Kommerserådet Henrik Borgström (1799-1883) var Turholmsparkens egentliga grundare. I parken planterades ädla lövträd och buskgrupper, som gav platsen en överdådig karaktär. På området byggdes romantiska utsiktsplatser och slingrande gångar, men Borgströms huvudprincip var dock att betona platsens eget landskap och egen natur.
Helsingfors stads byggnadskontor rustade upp Turholmsparken åren 2000-2004. Före det hade parken knappast alls underhållits i flera årtionden.
Målet med upprustningen var att betona Turholms speciella drag, varav det mest säregna är att man placerat fyra villor på landskapsmässigt väl utvalda platser i den stora parken. Man ville också återställa områdets gamla parkliknande karaktär med kompositioner och utsikter. Nätverket av gångar togs fram och genom att muddra Turholmsviken blev öppet vatten igen en del av landskapsparken. Över de små dikena har man rekonstruerat broar, såsom man kunde se dem på fotografier från början av 1900-talet. De många blomsterplanteringar som tidigare fanns, har man endast delvis återställt. I parken har man också bevarat andra historiska drag, såsom ett kalkbrott från 1550-talet, som numera är fyllt med vatten. Med tanke på dagens rekreationsverksamhet har man på området byggt en brygga för förbindelsebåten, en grillplats, ett lekområde och en bollplan.
Ännu återstår att inom de kommande åren rusta upp Leonard Borgströms villaträdgård och möjligtvis också rekonstruera utsiktstornet på den västra udden.
Aino Ackté (23.4.1876 - 8.8.1944)
Aino Ackté var en av sin tids mest firade operaartister i Europa och en av den finländska operans pionjärgestalter. Aino Acktés föräldrar, Lorenz Nikolai Achté och Emmy Strömmer- Achté var bägge musikaliska eldsjälar och på många sätt engagerade i musiklivet. Aino Ackté inledde sina sångstudier under ledning av sin mor. Redan vid sin debutkonsert som 17 – åring väckte hon uppmärksamhet med sin rena och lediga sångteknik. Hon hade enorm framgång och redan följande höst åkte Aino Ackté till Paris där hon antogs till konservatoriet och till Edmond Duvernoys sångklass som den bästa av 197 sökande.
Efter den treåriga utbildningen engagerades Aino Ackté vid Stora operan i Paris. Rollen som Margareta i operan Faust av Gounod blev en veritabel succé. Aino Ackté var i sex år anställd vid operan i Paris och under den här tiden övergick hon från lyriska till mer dramatiska roller och uppträdde bl.a. i Wagners operor. Då hon var på toppen av sin karriär turnerade hon i Europa och uppträdde på de stora musikscenerna i Paris, London och i Tyskland. På Metropolitanoperan i New York sjöng hon åren 1904-1906.
Aino Ackté gjorde en betydande insats för den finländska operakonsten. Hon var med om att grunda Inhemska Operan, som senare kallades Finska Operan och till sist Finlands nationalopera. Under somrarna 1912-1916 och 1930 anordnade hon operafestspel på Olofsborg. Hon verkade också framgångsrikt som lärare.
Utomlands upphörde Aino Ackté med sina offentliga framträdanden redan år 1913 och den sista rollen i Finland var Tosca år 1920 på Finska Operan. Aino Acktés glansroller var Margareta i Faust, Elsa i Lohengrin, Elisabeth i Tannhäuser, Tosca och Strauss´Salome som blev Aino Acktés käraste roll.
Välkommen till Aino Acktés villa!
Besöksadress: Turholms friluftspark, Degerö, 00840 Helsingfors
Postadress: PB 4721, 00099 Helsingfors stad
Kollektivtrafik:
Tag metron österut (med destination Nordsjö och Mellungsbacka) till Hertonäs. Från Hertonäs metrostation avgår buss nr 88 till Hålvik. Den hållplats som är närmast villan är andra hållplatsen på Henrik Borgströms väg (namnet på hållplatsen är Turholm 1). Se tidtabeller på trafikverkets internetsida.
Körinstruktion för bilister:
Från Hertonäs till Degerö och Aino Acktés villa kör man längs rutten Borgbyggarvägen - Degerövägen - Hundholmsvägen - Henrik Borgströms väg - Turholms friluftspark. Körning i parken är förbjuden. Från parkeringsplatsen är det en ca 300 m lång promenadväg upp till villan.
Handikapptransporten framför villan måste avtalas skilt: sten.maury@ainoacktenhuvila.fi.
Aino Acktés villas e-mail: info@ainoacktenhuvila.fi
|